Questioning
Kategori: Allmänt
Idag har jag en sådan dag, där jag ifrågasätter jag mitt val på utbildning.
Som sjuksköterska kommer jag ständigt jobba med människor, för människor och tillsammans med människor. Och just idag kräks jag lite på tanken.
Detta kan dock bero på att jag igår hade en riktigt kass dag på praktiken. Jag fick stå ut med patienter som är manipulativa, ynkliga och har "tyckasyndomsigsjälv-syndromet" som haffade mig så fort jag satte foten utanför kontoret och ville ha, och ha, och ha. Vid behovsmediciner, eller "lyssna på mig för jag har så ont" även fast de har fått exakt ALLA smärtstillande de har tillåtna, plus att de klagar på smärta i benen samtidigt som de springer fram och tillbaka på avdelningen i en fart på 50km/h. SÄTT ER NER OCH VILA DÅÅÅÅÅ!!! Vi hjälper er, men det går inte att knäppa med fingrarna så går det över!
Sen blir det inte bättre av att några av skötarna är bittra, medelålderskvinnor som antagligen hatar sina liv för de måste göra det förjävligt för alla andra. Men det är klart, där kommer jag, en tjej i 25 årsåldern som har en treårig högskoleutbildning och ska vara teamledare. Det blir väl ytterliggare en anledning för dom att hata sina liv.
JAG ÄR SÅ BITTER!
Jag skulle istället vilja sitta i en röd liten stuga vid en sjö och skriva en bok, eller andra anekdoter. Jag vill gå skogspromenader med en hund i hasorna. Baka bröd och bullar och bjuda över vänner och bekanta på fika. Jag vill läsa biografier, kolla på konst och bli film-kritiker. Lära mig att plantera blommor och ätbara grödor. Börja meditera och kanske måla lite ibland. Sitta på kvällarna framför en tänd brasa med nåt gott rödvin och tala om livet, människor, kultur, resor, drömmar, mm.
Det vore härligt.
